Böste var troligen redan på medeltiden en fiskeplats men fick först under 1600 – talet en fast befolkning och därmed permanent bebyggelse.
År 1657 fanns i läget tre fiskarhus. I 1661 års jordebok nämns sju gatehus och 1765 låg där tjugosex hus. Under 1800-talet skedde en stor utveckling. Befolkningen växte från cirka 100 invånare år 1800 till 400 vid århundradets slut. Enskiftet genomfördes 1811.
Den äldsta bebyggelsen i Böste uppfördes på strandområdena. Efterhand som läget växte, fick man emellertid dra sig allt längre upp från stranden och så småningom blev även marken norr om landsvägen bebyggd. Här uppe bodde dock inga fiskare, utan de höll till nere vid stranden. Uppe vid vägen bodde i stället hantverkare av alla slag och förnämast ansåg de sig vara, som bodde på norra sidan av vägen.
År 1842 härjades Böste av en stor eldsvåda, varvid läget brann helt ned med undantag av fem hus, Läget byggdes dock upp omedelbart, återuppfördes och behöll sin ursprungliga form. År 1872 led läget av en ny katastrof, då fem hus sköljdes ner i havet. Därför är de äldsta husen inte äldre än från mitten av 1800-talet.
I äldre tider var lägets viktigaste näring givetvis fisket, men på 1700talet livnärde sig fiskarna inte enbart på fiske. De tycks ganska allmänt ha haft kor, får, grisar och gäss. När antalet hushåll på läget ökade och allt mer av marken bebyggdes, minskade tillgången på bete och grisen blev det enda man kunde hålla vid sidan om höns, gäss och kaniner. På de låga små utbyggnaderna på gavelsidorna kan det spåras att i de flesta husen förr inhystes en eller ett par grisar.
Ända till den svåra stormen 1932 ankrades storbåtarna upp på redden utanför läget. När alla båtarna gick förlorade i stormen, fann man det dock bäst att lägga sina båtar i Smyge. I dag finns tyvärr inga yrkesfiskare kvar, men en hel del fiskar till husbehov.
Förr var fiskeläget självförsörjande, när det gällde handel och hantverk. Man hade lanthandel, bagare, slaktare, skräddare, skomakare, smed, murare, tapetserare, snickare, träskomakare, repslagare, bildhuggare, barberare och cykelreparatör.
Under 1800-talets mitt drog en väckelsevåg fram över trakten och många i Böste med omnejd blev omvända. 1883 bildades Böste Missionsförening, som senare ombildades till Böste Missionsförsamling. Församlingen och dess söndagsskola och syförening betydde mycket för de boende i Böste under många år. Ända in på 1990-talet hölls välbesökta, årliga vår- och julbasarer. Nu finns endast huset på Böste Strandväg 47 kvar, som privatbostad. Läs jubileumsskrift om missionsföreningen 70 år (skriven 1953 av pastor Birger Westerberg).”
Böste har också under många år haft ett byalag. Detta återuppstod 1976 för att verka för att Böstekaraktären bevaras. 2017 omvandlades byalaget till ”Föreningen Böste Läge”.
Skolbyggnaden har funnits i Böste sedan 1890-talet. Den var skola fram till 1934 och användes sedan som Folkes Hus. En ännu äldre skola, som numera används som bostad, ligger längre österut i läget.
Böste står med stora kulturhistoriska och miljömässiga värden bland fiskelägen på Sydkusten. Tack vare en mycket tidig uppskattning av lägets kvalitet har man lyckats bevara den enkla, genuina miljön. Därmed har det också ett stort intresse för kulturminnesvården.