Skånelinjen eller Per-Albin linjen som den kallades i folkmun började byggas i juli 1939. Den sträcker sig från Båstad i väster till Vieryda i Blekinge i öster. Det byggdes 1063 värn i denna försvarslinje. Skyddsrummen är inte inräknade.
Kontrakt upprättades 1939 mellan markägarna och fortifikationsverket. Dessa löpte på 50 år. Det behövdes inget bygglov. I Böste byggdes det fyra försvarsvärn och två skyddsrum. Värnen byggdes av Skånska Cementgjuteriet och byggnadsentreprenör JE Liljengren i Malmö.
Nedanför strandängarna längst österut i byn finns värn nr. 255. Detta är ett kulsprutevärn typ 1. Detta hade endast skjutmöjlighet åt ett håll. Värnet var avsett för två kulsprutor. Ett förrum ledde in till det egentliga värnutrymmet. Detta utrymme kunde försvaras inifrån genom en avsmalnande öppning. Entrén till förrummet stängdes med en gallergrind som var klädd med bräder. Värnet hade också en eller två skottgluggar för eldvapen.
Värn nr. 256 är ett pansarvärnskanonvärn och ligger sydöst om Löjtnant Flinths väg 83. Vid bygget av Baltic cable tänkte man först ha teknikrum i denna värn, men det visade sig att värnet ofta blev vattenfyllt så man byggde i stället teknikrummet norr om Böste Strandväg. De två övriga värnen ligger på västsidan av byn. Nr, 257 som är ett kulsprutevärn typ 2 och nr. 258 som är ett pansarvärn.
Manskapet var inkvarterade i mangårdsbyggnaden på Björka gård. I rummet som användes som kontor för befälen monterades träluckor på insidan av fönstret så att man kunde mörklägga. De som hade vapenfri tjänst inkvarterades i missionshuset.
Värnen avvecklades i slutet av 1990-talet. Respektive markägare fick själv besluta vad som skulle hända med dem. Plombering, demolering eller överlåtelse. Om man ville använda värnen till förvaring eller dylikt krävdes bygglov. Därför plomberades många.
Det byggdes också två skyddsrum på strandängarna öster om byn. Dessa byggdes senare än försvarsvärnen. 2 skyddsrum byggdes också väster om Böste. Dessa byggdes 1961-62 av ingenjörstrupperna i Eksjö.