f.d slakteri
Fastighet 14:7
Huset består av två tomter 14:7 och 14:8.
14:7 är längst västerut. Där har tidigare legat ett litet hus strax söder om uthuset. I detta hus bodde skomakaren och originalet Pramberg. Han var född i huset och hans far Anders Pehrson var fiskare. Familjen kan hittas i husförhörslängderna från år 1836. Då bodde de som inhyses och ägare till huset var enligt kartan från 1866 Anders Torsson. I senare böcker står familjen som ägare till huset. De är mycket fattiga. I församlingsboken
från 1901-1917 kan man läsa om Pramberg ”svag syn, blind helt och hållet på ena ögat, svag hörsel, bräcklig”. Han levde dock fram till 1926 då huset köptes av slaktaren Anders Olsson.
Huset som var i mycket dåligt skick ramlade ihop några år senare. Pramberg hade lagat halmtaket med
jord och grästuvor och detta blev för tungt. Detta hus var äldre än huset på 14:8. I bouppteckningen efter honom, som är upptecknad av bl.a Axel Persson Bramstorp kan man läsa att fastigheten ej är taxerad,
men värderas till 100kr. Han har inte mycket tillgångar men skulder till Lilla Isie kommun på 880.80 kr. för lämnad fattigvård så boets behållning blir 0 kr. Hans syster, som är en av arvtagarna skriver med handen på pennan.
Ägar och brukarlängd 14:7
1836-1886 Fiskare Anders Pehrsson (1811-1886), hustrun Ingar Andersdotter (1809-1885), hennes dotter Kjerstina f.1836 samt sönerna Per f.1839 och Jöns f.1843
1886-1926 Sonen skomakare Jöns Andersson (Pramberg) (1843-1926)
Efter 1926 är det samma ägare till båda fastigheterna
Fastigheten 14:8, nuvarande Böste Strandväg 88.
Den första vi har hittat här är skräddaren Ola Andersson. Han kommer till huset 1856. Troligen är huset nybyggt då. Pigan Gertrud Pehrsdotter kommer till huset 1857 och två år senare gifter de sig. De får sex barn.
Skrädderiet har nog inte gått så bra för någon gång mellan 1866-1876 blir Ola i stället slaktare.
Sonen Anders övertar ägandet av huset 1897. Han är också slaktare. Dottern Cecilia blir sömmerska och sonen Nils skräddare. Dottern
Karna emigrerar till Danmark efter att hon fått en oäkta son. Sonen bor först kvar som fosterson till föräldrarna, men flyttar sen även han till Danmark. Sonen Pehr flyttar till Malmö och blir skomakargesäll.
Anders gifter sig med Berta Nilsson 1897. De får ett barn, en son som dör bara 4 veckor gammal. I västra delen av huset har man en köttaffär och i uthuset slakteriet. Det har också under åren bott både pigor och slaktardrängar i huset.
1946 säljs huset till byggnadssnickare Nils Malmberg. Slakteriet läggs ner, men köttaffären finns kvar. Köttaffären sköts av hustrun Elsa och Elsa Böös. Köttet kom då från Scan och det både stoppades korvar och gjordes pastejer
där. Nils och Elsa får två barn. Nils Erik som dör bara en månad gammal och dottern Gerd. På 1970-1980 talet hade Elsa Malmberg och dottern Gerd en presentaffär i köttaffärens lokaler. Den hette Böste ljusshop.
Gerd har också under många år fött upp shetland sheepdogs
och Gerd Malmberg sittande på pakethållaren. Övriga är okända.
Ägar och brukarlängd 14:8
1856-1897 Skräddare och sedan slaktare Ola Andersson (1828-1891), hustrun Gertrud f. Pehrsdotter (1833-1897), barnen Cecilia (1860-1865), Pehr f.1862, Anders f. 1864, Cecilia f. 1867, Karna f.1869, Nils f. 1872
1897-1946 Slaktare Anders Olsson (1864-1919), hustrun Berta f. Nilsson (1865-1946), barnen Nils (1903-1903)
1946- Byggnadssnickare Nils Olof Harald Malmberg (1909-1983), hustrun Elsa Birgit f.Lindros (1917-2010), barnen Nils Erik (1942-1942) och Gerd f. 1949
Insamlingen av material om Böstes hus är ett pågående projekt och kommer att fyllas på. Hör gärna av er om ni har mer information och bilder. Kontakt